﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 3263
Titel Från borg till bunker : Befästa anläggningar från förhistorisk och historisk tid
Titel.kortform Från borg till bunker
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 1993
Utgåvenr
Ställe Ordförklaringar, s. 119--124
ISBN-kod 978-91-7209-756-8
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Riksantikvarieämbetet (RAÄ)
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE bastej
svSYTE rondell
svSYTE pastej
svSYTE postej
svDF utåt halvrunt och inåt rätlinjigt försvarsverk/försvarstorn i mur
svAN Utvecklat av Albrekt Dürer på 1520-talet (ex. Kalmar och Vadstena).

svTE bastion
svDF utåt vinklat och inåt rätvinklat försvarsverk/försvarstorn i muren 
svRETE bastej
svAN Börjar anläggas mot slutet av 1500-talet.

svTE batterivärn
svDF för artilleri utförd befästning omfattande väl maskerade pjäsplatser, skyddsrum för ammunition m.m.
svAN Kan även omges med ett hinder för värnets omedelbara skydd.

svTE borggård
svDF öppen yta innanför borgens avgränsning och mellan byggnaderna

svTE bunker
svDF täckt stridsvärn
svRETE stridsvärn

svTE bröstvärn
svSYTE skyttevärn
svDF den del av muren eller vallen som manskap och artilleri kunde söka skydd bakom
svRETE skyttevärn, stridsvärn

svTE citadell
svDF i äldre stadsbefästningar allmänt förekommande kärnfäste
svAN Sista tillbakadragandet gjordes hit.

svTE castrum curia-anläggning
svFK Ursprungligen syftande på en ekonomisk enhet, en befäst gård ägd av en storman. Det centrala i detta begrepp är att borgområdet består av olika delområden som är separerade från varandra av vallgravar och murar/vallar. De största försvarsanstalterna är koncentrerade till huvudborgen eller castrum som är skild från ekonomianläggningarna. Vid registrering av denna typ av borgområde används dock lämpligen de mer beskrivande begreppen huvudborg och förborg. Används ibland som en synonym till motte and bailey.
svRETE förborg, huvudborg, motte and bailey
enTE motte and bailey

svTE donjon
svSA i en medeltida borg
svDF namnet på huvud- eller kärntornet

svTE donjon
HONR 2
svSA i en eftermedeltida fästning
svDF en byggnad med artilleripjäserna uppställda i bombsäkra rum

svTE enceinte
svSYTE kärnfästning
svSYTE huvudvärn
svDF en fästnings inre försvarslinje avsedd att utgöra ett stöd för försvaret av de yttre försvarsområdena

svTE embrassyr
svFK Öppning i vall, skottglugg, kanonport.

svTE exercisplats
svSYTE lägerplats
svFK Benämning på de militära mötesplatser, där beväringarna under 1800-talet samlades för övningar.

svTE face
svDF bastionens utåtriktade sidor
svAN Härifrån sköttes fjärrförsvaret.

svTE fasta punkter
svDF kärndelarna i en befästning
svAN En i allmänhet sluten och av hinder omgiven befästningsanläggning från vilken eld kan ges åt alla håll. Den fasta punkten har till uppgift att motverka faran för genombrytning samt utgöra en trygg plats för flankeringsvapen.

svTE flank
svDF ur byggnadsteknisk synvinkel den sida av bastionen som möter kurtinen
svAN Härifrån sköttes närförsvaret.
svRETE bastion, huvudvall

svTE flankeringsprincipen
svFK Torn knyts till muren så att man kan försvara denna. Förekommer fr.o.m. 1200-talets slut i Sverige och utvecklas efterhand.

svTE fogdeborg
svSYTE förvaltningsborg
svDF centrum för kungamaktens uppbörd av skatter i ett län
svRETE riksborg
svAN Att länet och borgen kunde förpantas är oväsentligt i denna definition. Bemannade med en fogde och soldater som kunde användas både vid yttre hot och vid t.ex. folkresningar. Till borgen har hört förråds- och ekonomibyggnader där naturaskatterna förvarades.

svTE fort
svSYTE fäste
svDF en permanent utförd fast punkt som givits betryggande stormfrihet och som genom träffsäkra rum ger besättningen fullt skydd mot anfallande artilleri
svRETE gördelfort, spärrfort

svTE spärrfort
svDF ensamt liggande fort för självständigt försvar

svTE gördelfort
svSYTE detascherade fort
svFK Ingår i system av fort som har till uppgift att stödja varandra och en huvudfästning. Börjar uppföras först kring år 1800.
svRETE enceinte

svTE fältbefästning
HONR 1
svDF befästning uppförd i trä och jord/sten under krig

svTE fältbefästning
HONR 2
svDF tillfällig befästning uppförd av en trupp på marsch för att skydda sitt läger

svTE fältläger
svDF befäst, tillfälligt läger upprättat såväl i krigs- som i fredstid vid truppförflyttning

svTE fältvall
svDF utanför huvudvallen liggande yttre vall

svTE fästning
svDF en för riksförsvaret central anläggning
svAN Permanent besatt av en militärstyrka. Försvarsfunktionen dominerar. Bostäder för befäl och garnison.

svTE förborg
svUPTE huvudborg
svFK Beskrivande begrepp som traditionellt har använts endast för medeltida anläggningar. Borgområdet utgörs av minst två delar, antingen inom en och samma mur, eller skilda från varandra av vallgravar. Vid ett anfall koncentrerades försvaret först till förborgen. Denna kunde överges och försvaret flyttas till huvudborgen. I förborgen fanns ekonomibyggnader men även bostäder. Begreppen används vid beskrivning av castrum curia-anläggningar och motte and bailey-anläggningar men även ringmursborgar.

svTE förglasad vall
svUPTE vitrifiering
svDF vall utsatt för hög värme som fått vissa stenar att smälta och fungera som ett slags bindemedel
svAN Både medveten byggnadsteknik, våda och fiendeanfall har angivits som förklaringar.

svTE förgård
svFK Kan användas för att beskriva indelningen av en fornborg.

svTE gotisk borg
svFK En konsthistorisk klassificering. I Sverige 1300- och 1400-tal. Försvarstekniskt kännetecknas de av flankeringsprincipen.
svRETE flankeringsprincipen

svTE grav
svDF anläggning för en död människas kvarlevor
svAN För det militära ordet grav används här orden vallgrav eller dike.
svRETE vallgrav

svTE huvudborg
svDF den centrala försvarsdelen i en borganläggning
svRETE förborg
svAN Kan bestå av ett ensamt torn eller torn, murar och hus i olika kombinationer.

svTE huvudvall
svSYTE kurtin
svDF rätvinklad vall, ibland kompletterad med murar, mellan bastionerna
svRETE bastion, kurtinmur

svTE härläger
svDF större tillfälligt läger upprättat i krigstid

svTE höjdborg
svFK Samlingsbenämning på medeltida borgar belägna på krönen av markerade bergs- och moränhöjder.

svTE kallmur
svDF murningsteknik, där murbruk eller annat fogningsmedel inte ingår
svRETE mur, vall

svTE kampementsplats
svDF övningsplats för de förband som låg stationerade vid exempelvis fästningar
svRETE fästning

svTE kasematt
svDF murad, med bombsäkert tak försedd, hålbyggnad inuti skans
svRETE skans

svTE kastal
svDF stentorn med fyrsidig eller rund planform, i många fall troligen omgiven av utanförliggande befästningar så som palissader, murar och vallgravar
svRETE tornborg
svAN Dessa yttre försvarsverk kan vara obetydliga. Enligt flera forskare åtminstone ursprungligen inte någon bostad utan en spaningsplats och replipunkt m.m. Har ofta införlivats i mer utvecklade borganläggningar.

svTE kastell
svFK En regelbunden borg, som räknas till den romanska borgtypen. Utgörs av en ringmur. I muren kan finnas torn. Övriga hus ligger även de vid muren. Flankeringsprincipen ej införd (se t.ex. Aranäs).

svTE kurtinmur
svDF huvudvallens murade utsida
svRETE huvudvall

svTE långvall
svDF förhistorisk jord- och stenvall som inte kringgärdar ett bestämt område utan åtskiljer större landområden

svTE löpgrav
svDF en av angriparna uppkastad, ofta i sicksack gående grav, i vilken de kunde söka skydd
svAN I bruk fr.o.m. 1600-talets slut. Ledde till allt mer utanverk på skansar och fästningar.

svTE motte
svDF vanligen en konstgjord kulle på vilken ett torn av trä eller sten uppföres
svAN Vanlig i Västeuropa fr.o.m. 1000-talets slut. Runt kullen är vallar, palissader etc. Försvarstanken var att man skulle skjuta ned på angriparna. Vid Wilhelm Erövrarens angrepp på England på 1060-talet anlade de normandiska härförarna mottar. Dessa var små och uppfördes på några veckor eller månader. Tornen var av trä. De kan närmast liknas vid ett slags fältbefästningar. Några blev sedan kärnan i en större anläggning medan andra övergavs, sedan kriget vunnits. Termen bör användas med urskiljning, då den refererar till anläggningar uppförda i en specifik historisk kontext. Inom Sveriges gränser finns borgar av ”motte-typ” troligen fr.o.m. början av 1200-talet.

svTE motte and bailey
svDF motte till vilken fanns en befäst gårdsanläggning
svRETE castrum curia-anläggning, förborg, huvudborg

svTE mur
svSA i denna skrift
svDF avgränsning hos medeltida och eftermedeltida anläggningar där byggstenarna hålls samman med murbruk
svRETE vall
svAN En borg kan sålunda omges av både murar och vallar. Detta är en renodling av gängse språkbruk, där mur och vall kan användas synonymt.

svTE mötesplats
svFK Används som generell benämning för olika militära övningsplatser från 1500-talet och framåt, men även i olika sammanhang synonymt med exercisplats och lägerplats.
svRETE exercisplats

svTE näsborg
svFK Begreppet används ibland om borgar belägna på ett vattnet utskjutande näs.

svTE palissad
svDF en av lodrätt nedgrävda stockar uppförd avgränsning, inte sällan i kombination med vallar av olika typer
svAN Vallarna kan även ha haft överbyggnader av vågrätt liggande trästockar förankrade i varandra och i vallen på olika sätt.

svTE pjäsvärn
svDF stridsvärn för skydd av artilleripjäser
svRETE stridsvärn

svTE potern
svDF täckt förbindelsvalv i en befästningsvall

svTE pålspärr
svDF i vattnet uppfört hinder av stockar
svAN De som arkeologiskt iakttagits har varit konstruerade på samma sätt som palissader.

svTE ravelin
svDF utanverk företrädesvis använt i bastionsystemet
svAN Belägen mellan huvudvall och fältvall. Skyddar huvudvallen. Fr.o.m. 1500-talet och framåt.

svTE redutt
svDF mindre och sluten befästning från vilken eld kan ges i alla riktningar
svAN Formen oftast kvadratisk med endast utåt gående vinklar. I regel del av större försvarsverk.

svTE riksborg
svUPTE förvaltningsborg
svDF borg tillhörig kungamakten, detta oavsett om den förlänats eller förpantats till någon
svAN Används ibland synonymt med förvaltningsborg. Används dock vanligen om de större befästningarna i Stockholm, Kalmar, Örebro m.fl. städer.
svRETE fogdeborg

svTE ringmursborg
svDF huvudförsvaret är förlagt till en sluten ringmur. Ringmuren kan förstärkas med ett friliggande torn eller torn placerade 1 muren. Innanför muren finns bostads-och ekonomibyggnader.

svTE romansk borg
svFK En konsthistorisk klassificering. I Sverige i bruk under 1100och 1200-talen. Försvarstekniskt kännetecknas de av höjd-och frontalförsvar och av närkamp.
svRETE kastell, ringmursborg

svTE sarupanläggning
enTE causewayed camp
enSYTE enclosure
svDF anläggning som avgränsas av vallar, vallgravar (brukar benämnas diken i dessa sammanhang), palissader och kombinationer av dessa
svRETE palissad, vall
svAN Avgränsningarna är ofta avbrutna genom talrika öppningar. Ofta är anläggningarna placerade i framträdande lägen i terrängen och det inhägnade området är omfattande.

svTE skalmur
svDF två parallella murar eller vallar där utrymmet mellan dem har fyllts med sten
svAN Förekommer t.ex. hos de öländska fornborgarna, där in-och utsidan utgörs av brutna kalkstensblock med en fyllning av rundade gråstenar. Blir vanlig under medeltid.

svTE skans
svDF en renodlat militär befästningsanläggning
svAN Huvudsakligen byggd av jordvallar och vallgravar. Ej permanent besatt i fredstid.

svTE skyttevärn
svUPTE skyttegrav
svFK Avsett att skydda soldater vid eldgivning. Kan bestå av en enstaka vall eller ett system av vallar, ibland med en grav på baksidan (skyttegrav).
svRETE bröstvärn, stridsvärn

svTE stadsbefästning
svDF kombinationer av murar, vallar och bastioner, vars uppgift är att skydda ett stadsområde
svAN Observera att detta inte är en definition av sakordet.

svTE stadsmur
svDF mur vars primära syfte är att skydda och avgränsa ett stadsområde

svTE stadsvall
svDF vall vars primära syfte är att skydda och avgränsa en medeltida stad eller handelsplats och liknande från järnålder/medeltid

svTE stridsvärn
svDF mindre befästning som i stridsverksamhet skall underlätta eldgivning, observation eller stridsledning
svRETE pjäsvärn, skyttevärn
svAN Samlingsbegrepp som omfattar t.ex. skyttevärn och pjäsvärn.

svTE tenaljsystem
svDF utanverk i sicksackform i ett bastionsystem

svTE terrassmur
svFK Då murens insida är avtrappad (terrasserad) från basen till krönet. Förekommer på de öländska fornborgarna av ringmurstyp.

svTE tornborg
svFK Ett annat ord för kastal. Har sitt huvudförsvar i tornet och utanverken är enkla.
svRETE kastal, utanverk

svTE utanverk
svDF de försvarsanläggningar som finns utanför huvudvallen med bastionsystemet
svRETE ravelin
svAN Kan bestå t.ex. av en ravelin.

svTE vall
svFK Uppförd utan murbruk (jfr kallmur) av enbart sten och/eller jord och/eller trä. I vissa fornborgsvallar är stenarna kraftigt eldpåverkade och sammansintrade. Forskare har diskuterat om detta gjordes avsiktligt, men dessa vallar faller ändå inom definitionen ovan. I denna skrift används vall konsekvent om avgränsningarna hos förhistoriska anläggningar. Ett borgområde däremot kan enligt denna definition omges av både murar och vallar. Detta är en renodling av gängse språkbruk, där vall och mur kan användas synonymt.
svRETE kallmur, mur

svTE vallgrav
svDF grävd svacka eller fördjupning som finns utanför en vall eller mur
svRETE sarupanläggning
svAN Används här även om de ”diken” som finns i anslutning till de s.k. sarupanläggningarna.
